IoT – Internet of Things

IoT, det vill säga Internet of Things (eller Sakernas Internet på svenska), är ett samlingsnamn för fysiska enheter – från glödlampor och bilar till industriella sensorer – som kan kopplas upp mot internet. Tack vare uppkopplingen kan de smarta prylarna samla in, skicka och ta emot data. Kort förklarat handlar IoT om att koppla upp prylar som används i vardagen till internet för att ge dem nya funktioner, göra dem mer effektiva eller låta dem kommunicera med varandra utan mänsklig inblandning.

Snabbfakta om IoT

  • Vad är det? Ett nätverk av vanliga fysiska prylar som är anslutna till internet för att samla in och utbyta data.
  • Vad är syftet? Att göra enheter smarta, automatiserade och fjärrstyrda via en app eller ett system.
  • Hur ansluter de? Antingen via wifi (vanligast för hemmet) eller via mobilnätet (4G/5G) för trådlös uppkoppling utanför hemmet.
  • Behöver IoT ett abonnemang? Ja, om enheten använder mobilnätet. Enheter som GPS-trackers, vissa hemlarm och smartklockor behöver ett eget IoT-abonnemang eller kontantkort (via ett IoT-anpassat simkort) för att fungera.

Hur fungerar IoT?

Ett IoT-system består vanligtvis av fyra delar som arbetar tillsammans.

Enheten (“saken”)

Själva prylen (till exempel en smart glödlampa, en termostat eller en GPS-tracker) har inbyggda sensorer som mäter något – till exempel temperatur, position eller ljus.

Uppkopplingen (nätet)

Informationen (datan) som den smarta prylen samlar in ska sedan skickas, och det är här som internetuppkopplingen kommer in i bilden. Anslutningen sker antingen via wifi till din hemmarouter eller direkt till mobilnätet (4G/5G) via ett simkort för mobila enheter.

Databehandlingen (molnet)

Datan skickas till en molntjänst på internet där den analyseras och en ”regel” tillämpas. Till exempel: ”Om sensorn i larmet känner av rörelse, då skickas en notis till ägarens mobil”.

Användaren (appen)

Du som användare interagerar med enheten via ett gränssnitt – i de flesta fall i en app som du laddar ner till din mobiltelefon. Via appen kan du se data som IoT-prylen skickar och/eller ge prylen olika kommandon.

Vanliga användningsområden för IoT

  • Smarta hem: Lampor (till exempel Philips Hue), högtalare (till exempel Google Home och Sonos), termostater, robotdammsugare och smarta lås som du kan styra med mobilen.
  • Wearables: Smartklockor (som Apple Watch och Samsung Galaxy Watch) och aktivitetsarmband som mäter din puls, sömn och dina steg.
  • Hemlarm och säkerhet: Uppkopplade larm och kameror som skickar notiser till din mobil (och ibland till en larmcentral) om något händer.
  • Fordon och logistik: Moderna bilar med uppkopplade GPS- och nödtjänster, samt GPS-trackers för båtar, husdjur eller fordon.
  • Smarta städer: Soptunnor som signalerar när de är fulla eller gatlyktor som anpassar ljuset efter trafik.

Vilket slags abonnemang behövs för IoT?

Många IoT-prylar i hemmet, som din smarta TV eller högtalare, ansluter enkelt via ditt vanliga wifi. Men för enheter som ska vara uppkopplade utanför ditt hem, som ett hemlarm med backup, en åtelkamera eller en GPS-tracker, behövs anslutning till mobilnätet. Och för detta krävs i sin tur ett särskilt IoT-abonnemang- eller kontantkort, vilket i praktiken är ett simkort eller e-sim särskilt anpassat för smarta prylar.

Vad skiljer ett IoT-abonnemang från ett vanligt mobilabonnemang?

  • Fokus på data – inte tal: Abonnemanget är designat för att skicka små mängder data. Du får ofta en liten surfpott (ibland bara några MB per månad) till en mycket låg kostnad.
  • Låg dataförbrukning: De flesta sensorer skickar bara några kilobyte (KB) data då och då. De behöver ingen ”snabb” surf, bara en stabil anslutning.
  • Specialiserade nätverk: Utöver 4G och 5G finns även särskilda IoT-nätverk som NB-IoT (Narrowband-IoT). Det är en extremt strömsnål teknik designad för enheter som ska ha en batteritid på upp till 10 år (till exempel vattenmätare).

IoT och 5G

Utvecklingen av 5G är en stor drivkraft för IoT-tekniken. Det innebär inte bara högre hastigheter, utan löser dessutom två stora problem:

  1. Låg fördröjning (latens): 5G svarar nästan omedelbart, vilket är avgörande för kritiska system som självkörande bilar eller fjärrstyrda operationer där en sekunds fördröjning kan vara katastrofal.
  2. Hög kapacitet: 5G kan hantera miljontals anslutna enheter samtidigt på en liten yta, vilket är nödvändigt för att bygga ”smarta städer” där allt från trafikljus till parkeringsplatser är uppkopplade.

Säkerhet och risker med IoT

Det finns många fördelar med IoT, men säkerheten är inte en av dem – det är snarare den största utmaningen. Rent teoretiskt är varje uppkopplad enhet en ny “dörr” in till ditt hemnätverk, vilket många hackare så klart känner till och utnyttjar.

3 snabba säkerhetstips

  1. Byt alltid standardlösenordet: Många billiga IoT-enheter levereras med enkla lösenord som ”admin” eller ”12345”. Byt dem direkt till egna, starkare lösenord.
  2. Håll mjukvaran uppdaterad: Precis som din mobil behöver din smarta lampa säkerhetsuppdateringar. Aktivera automatiska uppdateringar om det går.
  3. Använd ett gästnätverk: Många moderna wifi-routrar låter dig skapa ett ”gästnätverk”, till vilket du kan koppla dina IoT-prylar. Skulle en av prylarna bli hackad kan angriparen inte komma åt din dator eller mobil eftersom dessa enheter är anslutna till ditt privata nätverk.

5 vanliga frågor & svar om IoT

  • Vad är skillnaden mellan IoT och M2M? M2M (Machine-to-Machine) är ett äldre begrepp som specifikt beskriver när två maskiner kommunicerar (till exempel en varuautomat som meddelar en server att den är tom). IoT är ett mycket bredare koncept som inkluderar M2M, men också molntjänster, dataanalys och appar för användaren.
  • Drar IoT-enheter mycket data? Det beror helt på enheten. En övervakningskamera som streamar video i HD-kvalitet förbrukar i regel stora mängder data, medan en temperatursensor eller en GPS-tracker oftast bara förbrukar några kilobyte (KB) per dag.
  • Kan mitt smarta hem bli hackat? Ja, risken finns. Varje uppkopplad enhet är en potentiell “dörr” in till ditt nätverk. Risken kan dock minskas drastiskt genom att följa de grundläggande säkerhetsrutinerna som vi listade högre upp på sidan.
  • Fungerar alla IoT-prylar med varandra? Nej, inte alltid. Detta är en av de största utmaningarna för konsumenter. Många enheter är låsta till ett visst ”ekosystem” (som Google Home, Apple HomeKit eller Amazon Alexa). Det finns dock nya standarder, till exempel Matter, som jobbar på att lösa detta och få enheter från olika tillverkare att “prata samma språk”.
  • Vad kostar ett IoT-abonnemang? Priset varierar kraftigt beroende på vad enheten behöver. Ett enkelt abonnemang för en sensor (till exempel NB-IoT) som skickar en mindre mängd data kan kosta så lite som några kronor i månaden. Ett abonnemang till en smartklocka (via e-sim) som delar data med ditt mobilabonnemang kan kosta 50–100 kronor extra per månad.