Foto: Patrik Svedberg, Pressbild Förvaltningsrätten
Telekomkampanjen Fri Surf avslutas efter dom från Förvaltningsrätten. Telia ställer sig aviga till kritiken av förhållandet till nätneutraliteten, som senaste året varit en stor kontrovers utanför Europa.
Telia har under en längre tid arbetat med kampanjen Fri Surf. Det arbetet är nu förgäves i och med Förvaltningsrättens dom.
Erbjudandet innebär att somliga sociala mediekanaler samt musikströmningstjänster inte skulle förbruka surfpotten. I praktiken innebär det att operatören riktar mer trafik mot de tjänster som får delta i samarbetet.
Förvaltningsrätten sätter stopp
Den svenska Post- och Telestyrelsen (PTS) var de som först slog larm. De anmälde då operatören för att bryta mot EU:s förordning TSM, vilken innebär att en operatör förbjuds favorisera viss trafik.
Telia själva håller inte alls med myndigheternas kritik, och menar att erbjudandet enbart var tänkt att underlätta för kunderna.
– Vi tycker att beslutet är tråkigt för våra kunder. Nu får vi analysera domen och ta ställning till hur vi går vidare, säger Inger Gunterberg, pressansvarig på Telia i en kommentar till Svenska Dagbladet.
Vad som händer härnäst är ännu inte säkert.
Kritiken rör nätneutraliteten
Kritiken som riktas mot Telia rör den så kallade nätneutraliteten. Det är en form av konkurrensfrihet och innebär att operatörer inte får ge specifika företag ett orättvist förhandlingsläge gentemot sina konkurrenter.
– Vi har i likhet med PTS funnit att Telia blockerar viss internettrafik och därmed vidtar en trafikstyrningsåtgärd som är oförenlig med EU-regelverket, uttalar sig rådmannen Marcus Edelgård i pressmeddelandet när Förvaltningsrätten kungör domen.
Stor kontrovers i USA
Nätneutralitet har det senaste året orsakat stor kontrovers. USA, som inte behöver följa EU:s förordningar, lagstiftade tidigare under året bort nätneutraliteten som infördes under Obamas presidentskap.
Det innebär i teorin att amerikanska operatörer har möjligheten att försämra surfhastigheten för företag som inte gör som de vill. En operatör skulle exempelvis kunna sänka hastigheten för en nyhetssida som inte delar dess politiska eller moraliska värderingar. Operatörerna kan därmed till viss del styra invånarnas mediekonsumtion, vilket kan ses som ett hot mot demokratin.
