Att med olika metoder och tekniker försöka lura människor till att utföra olika handlingar, till exempel i syfte att komma över personlig eller konfidentiell information, kallas social manipulation. På den här sidan berättar vi mer om vad som räknas som social manipulation och hur dessa typer av bedrägerier kan gå till.

Vad är social manipulation?

Social manipulation, även kallat dupering eller social engineering, handlar om att med hjälp av olika psykologiska tekniker försöka få människor att utföra handlingar – syftet är i regel  att få tag på den utsatta personens personliga kortuppgifter, lösenord, koder och pengar. Begreppet används ofta för att beskriva vissa av de metoder som används vid internetrelaterade bedrägerier som bluffsamtal, -sms och -mejl.

En vanlig metod för social manipulation inom den typen av bedrägerier är att bedragaren försöker dra nytta av människors beroendeställning till banker och andra myndigheter och även deras (ofta) stora förtroende för välkända bolag. Bedragare spelar inte heller sällan på människors känslor, som stress och oro.

Tre olika kategorier av social manipulation

Polisen delar in bedrägerier som utförs genom social manipulation i tre olika kategorier, närmare bestämt befogenhetsbedrägerier, romansbedrägerier och investeringsbedrägerier.

Befogenhetsbedrägeri

Att bedragare kontaktar personer, till exempel via telefon eller sms, och hävdar att de är från en bank eller myndighet kallas befogenhetsbedrägeri. Bedragaren försöker då alltså att utnyttja personens beroendeställning till banken eller myndigheten i fråga för att få personen att utföra vissa handlingar eller uppge personliga uppgifter.

Sker bedrägeriet via telefon kan bedragaren exempelvis uppmana till att man ska läsa upp eller dela koder från sin bankdosa, identifiera sig med mobilt BankID, uppge kortuppgifter, föra över pengar eller ladda ner en app eller ett program från internet. Läs mer om detta på vår sida om telefonbedrägerier.

Om bedrägeriet sker via sms eller mejl uppmanar bedragaren ofta att man ska klicka på en länk, vilken i regel leder till en falsk webbplats där man i sin tur uppmanas att knappa in kortuppgifter eller logga in med lösenord. Uppger man informationen stjäls den av bedragarna som då kan kapa betalkortet eller de konton där lösenordet används.

På vår sida om sms-fiske kan du läsa mer om bedrägerier som sker via sms.

Romansbedrägeri

Romansbedrägeri innebär att bedragaren inleder en kärleksrelation med en person för att komma över personens pengar. De flesta romansbedrägerier sker på nätet, i regel på  sociala medier eller via dejtingappar, där bedragaren kontaktar sitt offer och försöker bygga upp ett förtroende och en relation. Det är inte sällan som “relationen” pågår ett bra tag innan bedragaren ber sitt offer om pengar, men det sker alltid oavsett hur lång tid det tar. Och när det väl sker så hävdar bedragaren i regel att det är bråttom. Det kan handla om relativt små summor i början, men summorna tenderar att öka ganska snabbt efter den första överföringen.

Investeringsbedrägeri

En tredje form av social manipulation är investeringsbedrägeri, där kriminella försöker få privata investerare att köpa falska eller värdelösa värdepapper. I det här fallet utnyttjar bedragarna helt enkelt människors hopp om att bli rika för att få dem att utföra vissa handlingar. Ett investeringsbedrägeri kan inledas via bluffmejl eller -sms, eller genom annonser med lockande erbjudanden på internet.

Hur skyddar man sig mot social manipulation?

Bedragare som använder sig av social manipulation är ofta väldigt skickliga på det de gör och man kan drabbas både som privatperson och företag. Det bästa man kan göra för att minimera riskerna är att helt enkelt aldrig uppge personliga uppgifter, koder eller logga in med BankID på uppmaning av någon annan – varken banken eller polisen (eller någon annan slags myndighet) ber om information på det sättet. Känner du dig det minsta osäker är det bättre att du själv tar kontakt med till exempel banken och hör efter om de har försökt nå dig och i så fall varför.

När det gäller romansbedrägerier kan du ha i åtanke att något som du tycker låter för bra för att vara sant troligtvis också är det. Rent krasst gäller det att vara källkritisk och försöka kolla upp personen som har kontaktat dig, till exempel via olika sökverktyg på nätet, för att få en lite klarare bild av vad som eventuellt pågår. Misstänker du att du är utsatt för någon typ av social manipulation ska du alltid anmäla detta till polisen.

Minimera risken för att drabbas av social manipulation – 6 tips

  • Var selektiv med vilken slags information du delar med dig av, och även till vem eller vilka du delar information med. Det gäller även något så “vanligt” som din mejladress.
  • Om du brukar delta i onlinetävlingar eller prenumererar på nyhetsbrev kan du med fördel skaffa en specifik mejladress för just dessa ändamål.
  • Undvik eller var i alla fall försiktig med att dela med dig av personliga uppgifter på sociala medier
  • Öppna inte mejl från okända avsändare, och klicka framför allt inte på länkar som du får i okända mejl eller sms.
  • Håll dina profiler på sociala medier privata och godkänn inte följarförfrågningar från personer du inte känner. Får du en förfrågan från en person som du vet eller tror redan följer dig bör du vara vaksam – en bedragare kan ha kopierat din kompis sida och upprättat ett fejkkonto för att kunna kontakta följare och komma åt deras pengar.

Källor