Telefonbedrägerier (även kallat vishing) har blivit allt vanligare och kan genomföras på olika sätt. På den här sidan går vi igenom vilka olika typer av telefonbedrägerier som finns, vilket ansvar operatörerna har för att skydda oss konsumenter, hur du själv kan minimera riskerna för att utsättas för telefonbedrägerier och hur du går till väga om du ändå skulle drabbas.

Olika former av telefonbedrägerier

Det finns som sagt olika former av telefonbedrägerier, till exempel spoofing, smishing och wangiri. Vi går igenom dessa typer här nedanför och tipsar om hur du kan agera i respektive situation – både om du misstänker ett bedrägeriförsök eller om du redan har drabbats.

Spoofing

Spoofing är en form av bedrägeri där bedragaren kapar eller förfalskar nummer så att det ser ut som att det är någon annan som ringer, till exempel en myndighet, bank eller till och med någon den utsatta känner. 

Bedragarens uppsåt är helt enkelt att få den uppringda att uppge känsliga uppgifter som exempelvis kontokortsnummer eller logga in/verifiera sig med BankID och på så sätt komma över personens pengar.

Gör så här om du får ett samtal från ett nummer du inte känner igen

  • Tänk efter en extra gång om du blir uppringd av ett nummer du inte känner igen, och om du inte heller väntar dig att bli uppringd. Du behöver ju faktiskt inte svara.
  • Avsluta samtalet direkt om du har svarat men inte vet vem som har ringt dig.
  • Uppge aldrig personliga (och känsliga) uppgifter som kortuppgifter, personuppgifter och lösenord om någon uppmanar dig att göra det via sms, telefon eller mejl.
  • Logga inte in via e-legitimation eller bankdosa på uppmaning av någon annan (om det inte är du som har tagit initiativet, det vill säga).
  • Kontakta din bank eller polisen om du misstänker att du har utsatts för ett telefonbedrägeri och har lämnat ut personliga uppgifter.

Smishing

Bedrägerier via sms kallas smishing. Bedragaren skickar då sms med en skadlig länk till dig,  och klickar du på den kan den leda till en falsk webbplats eller installera appar eller program som är skadliga för din telefon. Syftet är att försöka få dig att lämna ut personlig information – till exempel bank- eller kortuppgifter. 

Gör så här för att undvika smishing

  • Klicka aldrig på länkar i okända sms, eller länkar som ser konstiga ut överlag.
  • Radera sms du tycker ser misstänkta ut.
  • Vidarebefordra misstänkta sms till nummer 7726 (operatörerna samarbetar för att motverka bedrägerier via sms, och detta är deras gemensamma nummer).

Om du misstänker att du har utsatts för smishing bör du ta kontakt med din bank direkt och även anmäla händelsen till polisen.

Wangiri

Telefonbedrägeri där uppringaren lägger på efter en signal i syfte att få den uppringda att ringa tillbaka kallas wangiri. Numret som ringer upp är i regel ett så kallat högkostnadsnummer, det vill säga ett utlands- eller betalsamtalsnummer, vilket innebär att det är dyrt att ringa upp. Det är inte ovanligt att röstmeddelanden läses upp för att få “offret” att stanna kvar i samtalet så länge som möjligt. 

Gör så här om du har ett missat samtal från okänt nummer

  • Kolla upp numret, till exempel på Hitta.se eller Eniro.
  • Ring aldrig upp ett okänt nummer – är det någon som verkligen behöver komma i kontakt med dig (utan kriminellt uppsåt) kommer de att försöka igen.

Vad gör operatörerna för att förhindra telefonbedrägerier?

Post- och telestyrelsen (PTS) har tagit fram ett antal föreskrifter som operatörerna ska följa i syfte att förhindra telefonbedrägerier.

Operatörerna ska bland annat

  • Stoppa samtal från utlandet till Sverige som ser ut att komma från svenska fastnätsnummer.
  • Stoppa samtal från utlandet som ser ut att komma från svenska mobilnummer efter att de kontrollerat att numret inte används utomlands.
  • I vissa fall blockera nummerpresentationen i stället för att stoppa samtalet.

Reglerna gällande nummer i det fasta nätet trädde i kraft den 4 november 2024, och reglerna gällande mobilnummer den 3 mars 2025.

Hur anmäler man ett telefonbedrägeri till polisen?

1. Anmäl via webb eller telefon

Hur du ska anmäla bedrägeriet till polisen beror på vilket slags bedrägeri det handlar om. Kontokortsbedrägeri anmäler du via webben, medan andra typer av bedrägerier ska anmälas via telefon eller direkt på en polisstation. För att kunna anmäla via webben måste du ha svenskt personnummer eller samordningsnummer, och du får inte ha skyddad identitet.

Var förberedd – ha dessa uppgifter tillgängliga

  • Personnummer (om du gör anmälan för någon annan behövs även personnumret för den personen).
  • Exakt tid och plats för brottet.
  • Vad som har hänt och om någon annan har bevittnat det som hänt.

På polisens hemsida finns fler tips på vilka uppgifter du kan behöva uppge beroende på vilket brott som har begåtts.

2. Du får en kopia på din anmälan

Inom cirka 10 dagar får du en kopia av din anmälan. Har du en digital brevlåda skickas kopian dit, tidigast efter 48 timmar. Saknar du en digital brevlåda skickas kopian i stället till din folkbokföringsadress, vilket vanligtvis tar cirka 10 dagar. Högst upp i din anmälan hittar du diarienumret, och detta kan du använda om du till exempel vill göra ändringar i anmälan eller i kontakt med ditt försäkringsbolag.

3. Ändra eller lägg till uppgifter i din anmälan vid behov

Har du redan gjort en anmälan kan du ändra eller komplettera den vid behov, till exempel förtydliga det som har hänt. Och här behöver du som sagt uppge diarienumret. Om du gjorde din anmälan på webben kan du också göra eventuella ändringar via webben, men i  andra fall måste du ringa polisen på 114 14.

4. Polis eller åklagare beslutar om en förundersökning ska göras

Efter att du har gjort din anmälan kommer polis eller åklagare bedöma vilka möjligheter som finns att utreda brottet, och de beslutar sedan om man ska inleda en förundersökning. Det görs dock bara om de bedömer att det finns möjligheter att klara upp brottet. Om det inte finns tillräckligt mycket bevis kan förundersökningen läggas ner.

Källor