Mamma och son sitter i soffa och tittar på surfplatta.Med tanke på all den information som flödar på nätet i dag är det viktigt att du som förälder pratar med ditt barn om vikten av källkritik. Foto: goodluz/Shutterstock.com

Föräldraguide

Även om många barn och unga tror att de kan tänka kritiskt kring sådant de läser och hör på nätet, finns det forskning som visar att det fortfarande finns en hel del att jobba på. Och här spelar du som förälder så klart en viktig roll. På den här sidan går vi igenom hur du kan prata med ditt barn om källkritik och tipsar om sådant som är bra att ha i åtanke.

Förklara innebörden av källkritik och varför det är viktigt

I en tid då TikTok är en av de främsta nyhetskällorna för barn och unga mellan 8 och 19 år (enligt Svenskarna och internet 2023) är det extra viktigt att prata med sina barn om hur man bör tänka kring informationen som konsumeras på nätet och vilka typer av källor som är mer pålitliga än andra. 

Men fokusera inte på vad barnet får och inte får konsumera, utan förklara i stället vad källkritik betyder och varför det är viktigt att kunna tänka kritiskt kring information man ser eller hör på nätet och även var informationen kommer ifrån.

Att vara källkritisk innebär inte att man ska avfärda allt

Vi vill betona att vi inte uppmuntrar dig som förälder att lära barnet att vara skeptisk och avfärda all information som finns på nätet, utan källkritik handlar snarare om att kunna förutse risker och värdera information. Det är lika viktigt att bygga upp ett förtroende för trovärdiga källor – även kallat källtillit.

Lär ditt barn att ställa kritiska frågor

Det finns fem så kallade “superfrågor” som kan användas för att få barn att utveckla sitt källkritiska tänkande. Superfrågorna har figurerat i olika tv-program (då bland elever i årskurs F–3 och 4–6) och även rekommenderats för lärare att använda i klassrummet. Men frågorna kan fortfarande vara ett värdefullt stöd för dig som förälder.

De fem källkritiska superfrågorna

Vem?

Diskutera vem avsändaren är bakom ett visst påstående eller information, och förklara hur trovärdigheten skiljer sig mellan till exempel ett anonymt konto på sociala medier och en etablerad nyhetskälla. Visa också var barnet kan hitta fakta som ger en nyanserad bild

Vad?

Be barnet fundera kring innebörden av ett visst påstående eller information, det vill säga vad det är som faktiskt sägs och även var det sägs. Uppmana barnet att lämna plattformar som TikTok eller Instagram och gå till exempelvis Google för att söka upp trovärdiga källor som backar upp (eller motsäger) påståendet. Prata om varför det är viktigt att jämföra information från olika källor innan man skaffar sig en uppfattning om hur det ligger till.

Varför?

Förklara för ditt barn att det kan finnas flera olika sidor kring en viss händelse, påstående eller konflikt, där alla dessa sidor har sina egna åsikter och intressen för att sprida en viss typ av information. Prata om att det även kan finnas personer som i ont uppsåt kan utnyttja ett sårbart läge för att få läsare eller användare att klicka på skadliga länkar eller skänka pengar.

När?

Uppmuntra barnet att ta reda på hur gammalt ett påstående eller en “nyhet” är. Ibland kan information spridas på nytt i syfte att väcka intresse eller uppståndelse, och ger i så fall kanske inte en helt rättvis och korrekt bild av det aktuella läget.

Hur?

I dag är denna fråga kanske mer aktuell än någonsin. Prata med barnet om att falsk information kan spridas på många olika sätt – som genom AI-genererade bilder, videor eller ljud, så kallade deep fakes. 

Prata om skillnaden mellan fakta, åsikter och reklam

Med tanke på det enorma flödet av information och nyheter som finns på internet idag är det viktigt att ha koll på skillnaden mellan fakta, åsikter och reklam. Och för barn och unga som överlag är mer mottagliga för trender och andras åsikter (särskilt om de kommer från någon de ser upp till) är det extra viktigt.

Definitionen av fakta, åsikt respektive reklam

  • Fakta: Något som kan bevisas.
  • Åsikt: Något som någon tycker.
  • Reklam: Något som ska marknadsföra ett företags produkter och tjänster.

I vissa fall är det svårt att avgöra vad som är vad. På sociala medier, som är många barn och ungas främsta informations- och nyhetskälla, är gränsen mellan privatperson, förebild och säljare inte alltid helt tydlig. Även om till exempel en influencer kan inspirera och kännas som en vän är det i regel också en säljare som får betalt för att sprida ett visst budskap – även om budskapet presenteras som en personlig åsikt och “passar” personens stil och övriga innehåll.

Detta är marknadsföring och därför gäller också marknadsföringslagen, vilket innebär att det ska framgå tydligt om ett inlägg på exempelvis Instagram är reklam eller sponsrat samarbete. Prata med ditt barn om detta och uppmuntra också till att fråga dig eller någon annan vuxen om hen stöter på information där gränsen mellan åsikt och betalt budskap inte är helt tydlig.

Vad gäller för reklam för barn på nätet?

  • Reklamen får inte uppmana till köp, varken att barnet själv ska köpa eller att barnet ska övertala sina föräldrar att köpa.
  • Reklamen måste vara tydligt uppmärkt som just reklam.
  • Reklamen får inte vara en del av spel eller lekar.

Punkterna här ovanför gäller egentligen i alla typer av medier, och det finns inga specifika förbud just för internet. Däremot finns det alltså vissa regler för hur reklamen får se ut och vad den får innehålla. 

Reglerna för tv-reklam till barn gäller även för webb-tv. Reklam får till exempel inte riktas till barn under 12 år, och det får inte förekomma någon reklam alls precis innan eller efter ett barnprogram som riktar sig till barn under 12. Barnprogram får över huvud taget inte brytas av reklam. Men reglerna till trots finns det fortfarande vissa tv-kanaler som riktar reklam till barn, vilket beror på att de då inte sänder från Sverige.

Sammanfattning

Som förälder kanske det kan kännas svårt att veta hur man ska prata om källkritik med sitt barn, men ett tips är att tidigt visa och lära barnet hur viktigt det är att värdera informationen hen läser eller hör. Försök helt enkelt att få barnet intresserad och nyfiken på kunskap och sådant som stämmer överens med verkligheten, till exempel genom att läsa mycket för och tillsammans med barnet. 

Berätta och visa också vad du gör på din skärm. Förr var det lättare för barn att se hur och var föräldrarna konsumerade nyheter, men eftersom många vuxna tar del av nyheter och information via mobilen eller surfplattan i dag har det blivit allt svårare för barn att ta efter föräldrarnas vanor.

När barnet eller barnen är små är det så klart enklare att kontrollera vilken slags information de exponeras för, men det blir betydligt svårare ju äldre barnen blir. Och det är just därför det är bra att prata om vikten av trovärdiga källor så tidigt som möjligt.

Källor