Enligt ny nätverksdata från Tre har storstadsborna börjat gå ut mer på kvällarna igen, bland annat på Stureplan i Stockholm. Foto: Peter James Sampson/Shutterstock.com
Myndigheternas rekommendationer om karantän och social distansering har förändrat svenskarnas rörelsemönster och resvanor markant. Nu visar dock ny nätverksdata från Tre, som gjort mätningar i Stockholm, Göteborg och Malmö, att allt fler storstadsbor börjar gå ut på kvällen igen.
Tre har nyligen presenterat anonymiserad nätverksdata av mätningar gjorda under vecka 17 på centralstationerna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Man har kunnat konstatera att många storstadsbor fortfarande är benägna att hålla sig till Folkhälsomyndighetens striktare rekommendationer om social distansering och undviker att ge sig iväg mellan klockan 08.00 och 09.00 på morgonen.
Dock visar mätningar vid andra populära platser i de tre städerna att allt fler storstadsbor nu har börjat gå ut kvällstid igen.
Aktiviteterna vid nöjesstråken har ökat
Kvällsmätningarna har gjorts mellan klockan 20.00 och 21.00 vid Stureplan i Stockholm, Kungsportsplatsen i Göteborg och Lilla torg i Malmö, där man till skillnad från morgonmätningarna på centralstationerna, kunnat registrera en ökad aktivitet under de senaste tre veckorna.
I jämförelse med resultaten av kvällsmätningarna vecka 14, rörde sig 20 procentenheter fler personer på Stureplan vecka 17. På Kungsportsplatsen hade antalet ökat med 18 procentenheter och på Lilla torg med 17 procentenheter.
– Vår data visar en tydlig, ihållande beteendeförändring där de flesta, särskilt i Stockholm, håller sig hemma dagtid och har gjort så sedan den 17 mars. På kvällarna kan man däremot utläsa en ökad rörlighet runt Sveriges mest typiska nöjesstråk, säger Mårten Lundberg, kommunikationsdirektör på Tre Sverige i ett pressmeddelande.
Han menar att det fina vädret under vecka 17 kan ha spelat in i den ökade kvällsaktiviteten, men att det återstår att se hur allt utvecklar sig.
Så här har Tre gjort sina uträkningar
I sina analyser har Tre tagit fram ett snitt för antalet människor som rört sig vid de olika mätplatserna under januari och februari tidigare i år, det vill säga innan Folkhälsomyndigheten gick ut med sin bedömning om det allvarliga läget i Sverige. Man har sedan jämfört siffrorna med sina senare mätningar och genom det fått fram en procentuell ökning respektive minskning.
