Skärmtid och barn – så ska du tänka som förälder

Trots alla råd och rekommendationer gällande barn och skärmtid finns det faktiskt inte tillräckligt mycket forskning på ämnet för att man ska kunna dra några absoluta slutsatser. Foto: Ternavskaia Olga Alibec/SHUtterstock.com

Föräldraguide

Under de senaste åren har barns skärmtid och digitala vanor varit ett hett diskuterat ämne. Som förälder är det kanske inte helt lätt att veta vad man ska tro och hur man ska tänka. WHO och Svenska Barnläkarföreningen har gått ut med relativt skarpa rekommendationer när det gäller skärmtid för små barn, medan en ny rapport från Lund visar på att sådana rekommendationer snarare stjälper än hjälper. I den här guiden går vi igenom båda sidorna av skärmtidsfrågan och tipsar även om hur man som förälder kan skapa sundare skärmvanor överlag, tillsammans med sina barn.

Vad rekommenderar WHO och Svenska Barnläkarföreningen?

Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar ingen skärmtid alls för barn under två år, och högst en timmes skärmtid per dag för barn mellan två och fyra år. I rapporten Guidelines on Physical Activity, Sedentary Behaviour and Sleep for Children Under 5 Years of Age kan du läsa mer om riktlinjerna och hur man har kommit fram till just dessa.

Svenska Barnläkarföreningen är inne på samma spår. I en rapport gällande digitala medier för barn mellan 0 och 5 år rekommenderar de ingen skärmtid alls före två års ålder (kortare videosamtal med till exempel mor- och farföräldrar ska dock gå bra) och max en timme per dag för barn mellan två och fem år. I det senare fallet betonar man också vikten av hur skärmarna används och att det ska vara ”högt innehåll”, vilket exempelvis omfattar talande människor, långsamt tempo och gärna upprepningar. Animerat och snabba klipp ska däremot helst undvikas helt.

Ny rapport från Lunds universitet: Omöjligt att leva upp till rekommendationerna

Enligt Forskningsstudien Små barns digitala vardagsliv, av Helena Sandberg och Ulrika Sjöberg vid Malmö Universitet och Ebba Sundin vid Högskolan i Halmstad, finns det dock resultat som pekar på att dessa rekommendationer faktiskt kan göra mer skada än nytta. Forskarna observerade och filmade 16 familjer med barn på mellan sex veckor och drygt tre år (vissa med äldre syskon), där föräldrarna intervjuades om familjens skämbehov och -vanor. Föräldrarna uppgav att de försöker begränsa barnens skärmtid, till stor del just på grund av det sociala stigma som råder kring barns användning av digitala medier. Men resultatet av forskarnas observationer visar att skärmar och teknik ändå var en relativt stor del av familjernas vardag och att föräldrarna även uppmuntrade barnens digitala medieanvändning.

Helena Sandberg menar att skärmar är ett helt naturligt inslag i familjelivet i dag, och att föräldrar överlag tycker att tekniken ofta bidrar till positiva upplevelser tillsammans med barnen. Men hon tillägger att många föräldrar samtidigt upplever skärmar och skärmtid som en stor källa till oro, där olika rekommendationer och hetsiga debatter snarare sätter högre press på föräldraskapet än ger stöd och vägledning.

Finns inte tillräckligt mycket forskning om hur skärmtid påverkar barn

Något som är viktigt att komma ihåg är att det trots alla rekommendationer och råd fortfarande inte finns tillräckligt mycket forskning för att kunna dra några absoluta slutsatser om hur barn påverkas av skärmtid. Däremot vet man att vissa faktorer är avgörande för barns psykiska hälsa, till exempel sömn, fysisk aktivitet, känslan av samhörighet, tid för mental återhämtning och möjlighet att prestera bra i skolan.

Skärmtid kan förvisso påverka dessa faktorer, men inte nödvändigtvis på ett negativt sätt. Barn är ju olika och har olika behov, precis som vuxna. För vissa barn kan skärmtid vara ett sätt att skapa samhörighet eller återhämta sig mentalt, medan det för andra barn kan bidra till en känsla av mindre samhörighet eller störa sömnen och prestationen i skolan. Det viktigaste är att helt enkelt se till sitt eget barns mående och beteende i stort, och vara uppmärksam på om det skulle uppstå problematiska situationer i samband med skärmaktiviteter. Då kan det ju vara läge att se över och begränsa tiden som barnet spenderar vid skärmen.

Så skapar du sundare skärmvanor tillsammans med ditt barn

Hitta på roliga aktiviteter tillsammans med barnet. För att på ett naturligt sätt minska på skärmtiden (om det finns behov av det) gäller det att erbjuda alternativ som känns mer lockande. Försök att hitta på aktiviteter med hela familjen, och det spelar egentligen ingen roll vad ni gör utan det handlar mer om att ni ska göra något tillsammans. Ni kan till exempel spela spel, leka ute eller göra en utflykt till skogen.
Håll koll på barnets mående – både offline och online. Som vi nämnde tidigare kan skärmtid både vara gynnsamt och hämmande för ett barns psykiska hälsa, så det gäller för dig som förälder att vara uppmärksam på hur just ditt barn fungerar och hur mycket eller lite skärmtid som är lagom för att barnet ska må bra.
Intressera dig för barnets digitala liv. Nätet är en plats full av möjligheter, men bakom skärmarna döljer sig även mindre trevliga (ibland rent av farliga) inslag. Nätmobbning förekommer, även bland väldigt unga användare, och det gör även sexuella trakasserier och grooming. Visa att du är intresserad av ditt barns digitala liv, vilket slags innehåll hen konsumerar och prata om hur man beter sig på nätet.
Bli inte upprörd om barnet protesterar. Om du begränsar ditt barns skärmtid är det inte konstigt om barnet protesterar och blir arg. Det är snarare ganska naturligt. I en sådan situation är det viktigt att du som förälder behåller lugnet och inte blir arg.