Flicka står vid fönster och tittar på mobil.Mobbning förekommer inte bara på skolgården, utan även på många platser på nätet. I den här guiden berättar vi vad du som förälder kan göra om du upptäcker att ditt barn har drabbats. Foto: Rawpixel.com/Shutterstock.com

Föräldraguide

Att få reda på att ens barn är utsatt för mobbning kan komma som en chock, och det kan kännas svårt att veta hur man ska hantera situationen för att kunna hjälpa barnet på bästa möjliga sätt. Framför allt när det handlar om nätmobbning som ofta är svårare att utreda, både tekniskt och juridiskt, och riskerar att få snabb spridning. Men vi hoppas att den här guiden ska ge dig som förälder värdefull information och vara ett stöd på vägen.

Vad är nätmobbning?

Nätmobbning (eller näthat eller näthatsbrott som det också kallas) är när någon, i detta fall ett barn, utsätts för kränkningar eller blir utfryst på internet, till exempel på sociala medier eller i onlinespel. Det finns olika former av det som klassas som nätmobbning och -kränkningar: fysiska, verbala och psykiska.

  • Fysiska kränkningar. Till exempel om någon får tag i ditt barns inloggningsuppgifter och tar sig in på barnets konto och gör saker i hens namn. Detta kallas även kort och gott för “kapning”.
  • Verbala kränkningar. Om någon skriver elaka eller nedvärderande saker till eller om ditt barn. Verbala kränkningar kan även vara när någon sprider elaka rykten.
  • Psykiska kränkningar. Om en eller flera personer fryser ut ditt barn och får hen att känna sig utanför. Till exempel om alla utom just ditt barn får delta i en Snapchat-grupp eller om barnet aldrig blir inbjuden till event, spel eller konversationer på nätet.

Vanliga näthatsbrott är exempelvis

  • Förolämpningar
  • Förtal
  • Hets mot folkgrupp
  • Kränkande fotografering
  • Ofredande
  • Olaga hot
  • Olaga integritetsintrång
  • Sexuellt ofredande

Vad gör jag när jag fått veta att mitt barn mobbas på nätet?

Prata med ditt barn

Det första steget är att berätta för barnet att du vet vad som pågår och att du kommer göra allt för att få stopp på hoten eller trakasserierna. När ni pratar om situationen är det viktigt att ta barnets upplevelser och känslor på allvar, men samtidigt försöka hålla sig från att överreagera eftersom det kan skrämma hen att fortsätta berätta om vad som har hänt. 

Det är också viktigt att göra det helt klart för barnet att hen är utan skuld i detta, och att det ditt och andra vuxnas ansvar att lösa situationen.

Kontakta skolan

Enligt experten Carin Wetterfors, sakkunnig på stiftelsen Friends som arbetar för att motverka mobbning, är det viktigt att du som förälder kontaktar skolan om ditt barn är utsatt för nätmobbning. Den som mobbar kan ju vara någon som går på samma skola som barnet, och i vissa fall kanske till och med i samma klass. Nätmobbning bland barn och unga är helt enkelt ofta kopplad till mobbning som sker i skolan. 

Tänk på! Ta i första hand kontakt med klassläraren och i andra hand med rektorn. Det tredje alternativet är att kontakta skolans huvudman (kommunen för kommunala skolor och styrelsen för privatskolor).

Precis som Carin Wetterfors också påpekar anser vissa skolor att nätmobbning är något som sker på fritiden och att de därför inte kan (eller vill) ta tag i det. Men om det påverkar skolsituationen är de skyldiga enligt skollagen (SFS: 2020:800) att ta tag i problemet. Känner du som förälder att skolan inte gör tillräckligt kan du kontakta Barn- och elevombudet (BEO) hos Skolinspektionen.

Anmäl till sajten

De flesta sajter och sociala medieplattformar har särskilda funktioner som kan användas för att anmäla kränkande inlägg och kommentarer. Många av plattformarna har också vissa regler och riktlinjer och kan till exempel själva plocka bort kommentarer eller inlägg som bedöms som mobbning. Men då är ju skadan ofta redan skedd.

Anmäl till polisen

Om ditt barn har blivit utsatt för hot eller trakasserier på nätet kan du faktiskt också göra en polisanmälan. Och det är viktigt att du gör det så snabbt som möjligt efter att det har skett, även om du inte är helt säker på att det klassas som ett brott.

Tänk på det här när du anmäler näthat och trakasserier till polisen

  • Anmäl så snabbt som möjligt. Ju snabbare du gör en anmälan, desto enklare blir det för polisen att utreda det som har hänt.
  • Fråga om du är osäker. Ibland kan det vara svårt att avgöra om det som har hänt är brottsligt eller inte, men om du är osäker kan det ändå vara bra att kontakta polisen för att få vägledning.
  • Spara bevisen. Det kan kännas jobbigt att spara hotfulla eller kränkande meddelanden eller bilder, men för att kunna bevisa vad som har hänt bör man både skriva ut till exempel meddelanden eller inlägg och även spara digitalt. Ta även skärmdumpar och be någon i din närhet att titta på originalet så att det finns någon som kan vittna om att skärmdumparna inte har manipulerats.

Vad säger lagen om nätmobbning?

Nätmobbning (eller näthat) är ingen juridisk term utan ett samlingsnamn och kan gälla olika typer av brott. Det finns egentligen inga specifika lagar för trakasserier och hot på nätet, utan de regler som gäller på skolgården eller arbetsplatsen gäller även där. Men skillnaden är att det som händer på nätet snabbt kan få stor spridning. Mobbning på nätet kan räknas som brott till exempel genom reglerna om förtal, ofredande och sexuellt ofredande i Brottsbalken (SFS: 1962:700).

Om man utsätts för kränkningar eller hot på nätet är det så klart mycket obehagligt, men det betyder inte att det klassas som olagligt. Överlag är brott som har skett på nätet ofta svåra att utreda, både tekniskt och juridiskt. Samtidigt så kan det vara enklare att hantera och bemöta en skriven och dokumenterad kommentar än glåpord och blickar på skolgården.

Hur vanligt är mobbning på nätet?

Resultaten varierar något mellan olika undersökningar, vilket främst beror på hur frågorna är ställda. Det visar bland annat Sofia Bernes avhandling Cyberbullying in Childhood and Adolescence – Assessment, Coping, and the Role of Appearance. Därför går det egentligen inte riktigt att slå fast en exakt siffra på hur vanligt det är med nätmobbning.

Men om vi till exempel tittar på rapporten Svenskarna och internet 2023 uppger fler än 1 av 7 barn (15 procent) i åldern 12–19 år att de har utsatts för näthat eller fått negativa kommentarer under de senaste 12 månaderna. Undersökningen visar att barn som går i högstadiet har varit mer utsatta för näthat och mobbning än gymnasieungdomar: 19 procent bland barn på högstadiet och 11 procent bland ungdomar på gymnasiet. 

Var på nätet sker mest mobbning?

För några år sedan var sociala medieplattformar som Tiktok, Instagram, Snapchat och Youtube de vanligaste platserna för nätmobbning. På senare tid har allt mer mobbning förekommit i spelvärlden, och här är det framför allt pojkar som är utsatta.

Källor